Anna och Karoline på Länka consulting: Vi behöver vara nyfikna!

Länka Consulting hjälper organisationer att driva komplexa projekt över organisations- och kunskapsgränser. Vi pratar med grundarna Karoline Bottheim och Anna Zingmark om mellanrumsledarskap och varför nyfikenhet och tillit är så viktigt för samverkan.

Anna och Karoline, berätta hur ert intresse för området mellanrumsledarskap och samverkan väcktes?
– Vi har båda arbetat länge med utvecklingsfrågor, ledarskap och organisering inom olika områden. Vi såg att många av dem som arbetade i gränsöverskridande projekt upplevde att det kan innebära möjligheter men också vara utmanande. Vi insåg ganska tidigt att det krävs ett annat ledarskap i processer med deltagare från flera olika organisationer och kunskapsperspektiv.

Anna och Karoline arbetade på samma företag under några år och tillsammans började de att utveckla en utbildning ”Att leda i samverkan” och skriva på en bok, ”Att lyckas leda i samverkan”, som gavs ut 2019.
– Vi såg att behovet var stort och vi valde att starta eget, och nishade oss då mot just samverkansprocesser, berättar Anna.
Anna och Karoline har nu drivit Länka i 5 år.
– Idag arbetar vi bara med komplexa samverkansprojekt inom olika områden och olika delar av Sverige. Vi har verkligen fått nörda ner oss i vårt stora intresse!

Det är ganska abstrakta saker vi pratar om. Kan ni ge något exempel?
– Det kan till exempel handla om att anamma ett erkännande synsätt, att se att olika perspektiv har lika värde, förklarar Anna. Vi behöver vara nyfikna på olika perspektiv och inte direkt värdera och ta ställning. Nyfikenhet och ickevärderande är djupgående förhållningssätt som innebär att vi kan lära oss mer och förstå mer av vad en annan människa från en annan organisation eller kunskapsområde säger.
– Samtidigt är det är enkelt att säga att vi ska vara nyfikna på varandra, men hur gör man det i praktiken när man sitter där på mötet och pratar om viktiga saker? En konkret, enkel metod för att stärka nyfikenheten på sin samtalspartner är att ”dubbelklicka”. Jag kan till exempel koppla tillbaka till din fråga och säga, ”Vad menar du när du säger abstrakt?” för att få reda på mer om dig.
– Genom att vara nyfikna och ”dubbelklicka” stärker vi på en gång ett annat samtalsklimat som gör att vi kan bygga bryggor mellan varandra och ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Det handlar om att få syn på varandras perspektiv och världar, och ha ett levande samtal om det hela tiden.
– Deltagare på våra kurser tar med sig metoderna tillbaka till sina arbetsplatser, och vi får ofta höra att de fortsätter använda dem och tycker att det fungerar, menar Anna. Många av dem är enkla att omsätta och det blir en god effekt.

Vilka utmaningar ser ni när olika typer av organisationer ska arbeta tillsammans?
– Olika organisationer har ofta väldigt olika arbetssätt och logiker, menar Anna. Ett tydligt exempel är att man har olika tidsperspektiv. Ett företag måste till exempel ofta skapa värde här och nu, medan det för en offentlig aktör handlar det kanske om budgetåret. Inom forskningsmiljön kan man kanske ägna flera år till att utforska en fråga. Så det handlar om att navigera mellan väldigt olika logiker.
– Det är också lätt att tro att alla förstår vad man pratar om för att man är van att ens omgivning använder en gemensam terminologi, menar Karoline. Då blir det extra viktigt att ”dubbelklicka”.

Samverkan inom innovation ses på olika sätt
De båda kommer från lite olika bakgrunder; Anna har arbetat med innovationssystem, kluster och regional utveckling, medan Karoline har arbetat med kommunal verksamhet, skola och socialtjänst.
– I innovationssammanhang pratar man mycket om samverkan som något positivt, säger Karoline. Vi kan skapa något nytt, det finns potential, det är spännande och utvecklingsdrivet. Medan i andra sammanhang, som till exempel inom socialtjänsten blir det inte sällan något som känns svårt och tungt och som ställer till problem.
– Vi ser att det är samma förmågor som krävs oavsett var man arbetar, säger Anna. Men det blir givetvis ett helt annat resultat om man prioriterar samverkan och ser det som ett framgångsrikt sätt att gå framåt.

Lärdomar från 50-talet
Med det systemiska arbetssättet som grund hjälper de samverkansledare i alla typer av organisationer.
– Det finns mycket systemisk organisationsutveckling idag, och teorierna har sitt ursprung i familjeterapin som utvecklades redan på 50-talet, berättar Karoline. De handlar om vad som händer mellan människor i relationer, när vi pratar med varandra och de hjälper oss att skapa bättre mänskliga sammanhang. Det här systemiska metoderna är så kraftfulla i och med att de är användbara i alla relationella sammanhang, och det är en stor framgångsfaktor, menar Karoline.

Hur kan er kunskap om samverkan accelerera kommunerna till framgång?
– Många av de deltagande kommunprojekten har utvecklat samverkan och ibland innovationsplattformar som handlar om samverkansytor där kommunen agerar tillsammans med tex företag och universitet, säger Anna. Man ska arbeta i stora projekt över organisationsgränserna för att skapa ett mer hållbart samhälle, så där är dessa metoder oerhört applicerbara. Om man förstår utmaningarna med en samverkansprocess över gränser och med olika logiker kan man mer framgångsrikt driva frågorna framåt. Där finns det mycket spännande som vi kan bidra med!
– Det gäller ju även Accelereraprojektet i sig, fyller Karoline i. Det är ett spännande konsortium med oerhört mycket kunskaper där projektparter och experter kommer in med väldigt olika logiker. Hur kan vi accelerera oss själva där? Vi behöver hitta sätt att få syn på och integrera varandras kunskaper så att vi tillsammans kan skapa bättre tjänster mot kommunerna.

Investeringar i relationer lönar sig
Båda menar att det är de kommuner och regioner som har investerat mycket i relationer mellan organisationerna som är framgångsrika i att samverka och snabbt få till nya kombinationer av tjänster och ta sig an utmaningar.
– De har lagt tid på att skapa ett gemensamt ägarskap för helheten och bygga tillit till varandra, och det lönar sig.

Tillit verkar vara en viktig egenskap. Hur åstadkommer man det?
– Många faktorer bidrar till att skapa tillit; till exempel att vi får till ett gott lyssnande, att vi får fram olika perspektiv på våra möten, att vi lär känna varandra bättre som människor, att vi skapar något tillsammans, att vi arbetar ihop och att vi skapar resultat. Tillit är ett väldigt viktigt kitt i systemet. Känner man varandra kan man vara lite mer adaptiv och förändra saker bara genom att lyfta luren till en kollega i en annan organisation säger Anna.

Extra aktuellt med tillit nu
Karoline menar att stärkta relationer blir extra aktuellt i pandemitider som dessa, när så mycket externa faktorer påverkar och tar uppmärksamhet från till exempel hållbarhetsfrågorna.
– Ju mer vi har stärkt relationerna i hela systemet sedan tidigare, desto snabbare kan vi anpassa oss till nya utmaningar. Tänk vilken kraft det finns om vi skapar ett dynamiskt relationssystem med en hög nivå av tillit där vi snabbt kan prata med relevanta aktörer och få saker att hända. Det är verkligen att accelerera resurser och kunskaper!

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas i samarbeten är att lära känna varandra så att vi förstår varandras perspektiv, drivkrafter och egenheter. Därför ställer vi ett gäng mer eller mindre personliga frågor till alla projektparter:

Namn: Anna Zingmark

Arbetar med: Samverkansfrågor inom olika områden och geografier

Vad gör du helst på fritiden? Läser böcker, umgås med vänner och familj och går långa promenader

Favoritgodis: Choklad av precis alla sorter

Husdjur: Nello, en entlebucher Sennenhund

Blir arg när: jag inte får läsa tidningen i lugn och ro på morgonen

Blir upprymd av: Att vara i utvecklande sammanhang med andra

Din hemliga last: Ostbågar

Dold talang: Sälja klockor på marknader

Om du fick byta namn, vad skulle du vilja heta? Något franskt

Vilka språk talar du förutom svenska? Franska och engelska

Vad är ditt drömresmål? Australien

Hur förbereder du dig när du ska tala inför folk? Inte så mycket längre, men genom att inta en lugn position.

Vad sjunger du helst i duschen? Någon smörig låt som är lite skämmig

Namn: Karoline Bottheim

Arbetar med: Samverkan! På massa olika sätt.

Vad gör du helst på fritiden? Promenerar, lyssnar på musik, läser mycket och helst romaner (just nu Kristin Lavransdotter)

Favoritgodis: Just nu lakrits med julkryddor som jag hittade i Söderhallarna. Helt magiska.

Husdjur?: Nello, en Entlebucher Sennenhund (som jag delar med Anna 😊)

Blir arg när: Jag upplever att tanke-och yttrandefriheten begränsas.

Blir upprymd av: Stjärnhimlen

Din hemliga last: Kan bli extremt okoncentrerad ibland.

Dold talang är: (få vet att du är bra på) Ro med robåt

Om du fick byta namn, vad skulle du vilja heta? Just nu: Kristin.

Vilka språk talar du förutom svenska? Norska, tyska, engelska

Vad är ditt drömresmål? Just nu: Släktstugan i Gudbrandsdalen i Norge

Hur förbereder du dig när du ska tala inför folk? Jag försöker tona in på sammanhanget och hitta inspirationen i mig själv. Ibland harklar jag mig en del.

Vad sjunger du helst i duschen? Jag duschar iskallt varje morgon och ger mest konstiga stress-ljud ifrån mig då.